Перевод: с латинского на все языки

со всех языков на латинский

de tergo

  • 1 tergo

    tergo, ere, s. tergeo.

    lateinisch-deutsches > tergo

  • 2 tergo

    tergo, ere, s. tergeo.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > tergo

  • 3 (tergō, ere)

       (tergō, ere)    see tergeo.

    Latin-English dictionary > (tergō, ere)

  • 4 tergo

    tergo, ĕre, v. tergeo.

    Lewis & Short latin dictionary > tergo

  • 5 tergo

    c. tergeo.
    * * *
    c. tergeo.
    * * *
        Tergo, tergis, tersi, tersum, tergere: vel Tergeo, terges, tersi, tersum, et secundum antiquos tertum, tergere. Iuuen. Torcher, Nettoyer, Essuyer.
    \
        Tergere fossas veteres. Cato. Purger, Vuider, Curer les vieulx fossez.

    Dictionarium latinogallicum > tergo

  • 6 tergo

    (a tergo)
    in the rear, fom behind

    Latin-English dictionary of medieval > tergo

  • 7 tergo

    Vr, Prp etc. = tergeo

    Латинско-русский словарь > tergo

  • 8 tergo

    tergere, tersi, tersus V
    rub, wipe; wipe off, wipe dry; clean, cleanse (sometimes tergeo)

    Latin-English dictionary > tergo

  • 9 Aliēna vitia in oculis habēmus, a tergo nostra sunt

    Чужие пороки у нас на глазах, а свои за спиной.
    Сенека, "О гневе", II, 28, 6.
    Та же мысль содержится в басне Эзопа "Две сумы" (см. "Басни Эзопа")
    ср. русск. Свои грехи за собой, чужие перед собой (Даль) и В чужом глазу сучок видим, а в своем и бревна не замечаем.

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Aliēna vitia in oculis habēmus, a tergo nostra sunt

  • 10 Aliena vitia in oculis habemus, а tergo nostra sunt

    чужие пороки у нас на глазах, наши – за спиной; в чужом глазу соломинку ты видишь, в своем не замечаешь и бревна

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Aliena vitia in oculis habemus, а tergo nostra sunt

  • 11 A fronte praecipitium a tergo lupi

    A precipice in front, wolves behind (between a rock and a hard place)

    Latin Quotes (Latin to English) > A fronte praecipitium a tergo lupi

  • 12 tergeo

    (tergo), tersī, tersum, ēre (ere)
    1) тереть, вытирать (mensam O; digitos in aliquā re Pt); осушать ( lumina lacrimantia O); натирать, чистить ( clipeos V)
    2) (неприятно) поражать, раздирать ( sonus terget aures Lcr)
    3) стирать, искупать ( scelus SenT)

    Латинско-русский словарь > tergeo

  • 13 tergeo

    , tergo, tersi, tersum
    to wipe, scour, clean

    Latin-English dictionary of medieval > tergeo

  • 14 tergeo

    (tergo), tersi, tersum, tergere (tergere) 3
      тереть, обтирать, вытирать, натирать, чистить; стирать

    Dictionary Latin-Russian new > tergeo

  • 15 tergum

    tergum, i ( poet. and in post-Aug. prose also tergus, ŏris), n. ( masc.:

    familiarem tergum,

    Plaut. As. 2, 2, 53; cf. Non. 227, 23) [cf. Gr. trachêlos, neck; perh. root trechô, to run], the back of men or beasts (syn. dor sum).
    I.
    Lit.
    (α).
    Form tergum:

    dabitur pol supplicium mihi de tergo vestre,

    Plaut. As. 2, 4, 75:

    vae illis virgis miseris quae hodie in tergo morientur meo,

    id. Capt 3, 4, 117: manibus ad tergum rejectis, Asin ap. Cic. Fam. 10, 32, 3:

    boum terga,

    id. N D. 2, 63, 159; cf. tergo poenae pendere Ter. Heaut. 4, 4, 6:

    tergo ac capite puniri, Liv 3, 55, 14.—Of cranes eaeque in tergo praevolantium Colla reponunt,

    Cic. N. D. 2 49, 125. —

    Of the dolphin, Ov F 2, 113.— Of the crocodile: ejus terga cataphracta,

    Amm. 22, 15, 16.—
    (β).
    Form tergus aurea quam molli tergore vexit ovis, Prop. 2, 26 (3, 21), 6:

    ut equa facilem sui tergoris ascensum praebeat,

    Col. 6, 37, 10.—
    II.
    Transf.
    A. 1.
    Esp. in the phrases terga vertere or dare, to turn the back, pregn., for to take to flight, to flee: omnes hostes terga verterunt;

    neque prius fugere destiterunt, quam, etc.,

    Caes. B. G. 1, 53; so,

    terga vertere,

    id. ib. 3, 19; 3, 21; id. B. C. 3, 63;

    and even of a single person: terga vertit,

    Sen. Ep. 22, 7:

    qui plures simul terga dederant, etc., Liv 22, 29, 5: terga dare,

    id. 36, 38, 4:

    inter duas acies Etrusci, cum in vicem his atque illis terga darent,

    id. 2, 51, 9; Ov. M. 13, 224:

    terga fugae praebere,

    id. ib. 10, 706:

    terga praestare (fugae),

    Tac. Agr 37; Juv. 15, 75. — Trop. jam felicior aetas Terga dedit, tremuloque gradu venit aegra senectus, Ov M. 14, 143.—
    2.
    In gen.:

    inflexo mox dare terga genu,

    i. e. yield to the burden, Prop. 3, 9 (4, 8), 6: praebere Phoebo [p. 1859] terga, to sun itself, Ov. M. 4, 715:

    concurrit ex insidiis versisque in Lucretium Etruscis terga caedit,

    the rear, Liv. 2, 11, 9; Flor. 4, 12, 7:

    terga Parthorum dicam,

    the flight, Ov. A. A. 1, 209:

    terga collis,

    Liv. 25, 15, 12; cf.:

    terga vincentium,

    Tac. Agr. 37:

    summi plena jam margine libri Scriptus et in tergo necdum finitus Orestes,

    written on the back, Juv. 1, 6:

    retro atque a tergo,

    behind one, Cic. Div. 1, 24, 49; cf.:

    a tergo, a fronte, a lateribus tenebitur,

    id. Phil. 3, 13, 32:

    ut a tergo Milonem adorirentur,

    behind, id. Mil. 10, 29; 21, 56; id. Verr 2, 5, 38, § 98:

    tumultum hostilem a tergo accepit,

    Sall. J. 58, 4; Caes. B. G 7, 87; Curt. 3, 1, 19; 3, 8, 27; 8, 5, 1:

    post tergum hostium legionem ostenderunt,

    Caes. B. G. 7, 62:

    ne nostros post tergum adorirentur,

    id. B. C. 3, 44:

    Germani post tergum clamore audito,

    id. B. G. 4, 15:

    post tergum hostem relinquere,

    id. ib. 4, 22:

    qui jam post terga reliquit Sexaginta annos,

    has left behind him, has passed, Juv. 13, 16:

    omnia jam diutino bello exhausta post tergum sunt,

    Curt. 4, 14, 11:

    omnia, quae post tergum erant, strata,

    id. 3, 10, 7:

    tot amnibus montibusque post tergum objectis,

    id. 4, 13, 7.—
    B.
    The back of any thing spread out horizontally, as land or water, i. e. the surface ( poet.):

    proscisso quae suscitat aequore terga,

    Verg. G. 1, 97:

    crassa,

    id. ib. 2, 236:

    amnis,

    Ov. P. 1, 2, 82; Claud. B. G. 338; Luc. 5, 564; 9, 341.—
    C.
    (Pars pro toto.) The body of an animal ( poet.).
    (α).
    Form tergum:

    (serpens) Squamea convolvens sublato pectore terga,

    Verg. G. 3, 426;

    so of a serpent,

    id. A. 2, 208; Petr 89;

    of Cerberus,

    Verg. A. 6, 422:

    horrentia centum Terga suum,

    i. e. a hundred head of swine, id. ib. 1, 635:

    nigrantis terga juvencos,

    id. ib. 6, 243:

    perpetui tergo bovis,

    id. ib. 8, 183.—
    (β).
    Form tergus:

    resecat de tergore (suis) partem,

    of a chine of bacon, Ov. M. 8, 649:

    diviso tergore (juvenci),

    Phaedr. 2, 1, 11:

    squalenti tergore serpens,

    Sil. 3, 209.—
    D.
    The covering of the back, the skin, hide, leather, etc. (in this signif. tergus freq. occurs; syn.: pellis, corium).
    (α).
    Form tergum:

    taurino quantum possent circumdare tergo,

    ox-hide, Verg. A. 1, 368:

    ferre novae nares taurorum terga recusant,

    Ov. A. A. 2, 655.—
    (β).
    Form tergus:

    tergora deripiunt costis et viscera nudant,

    Verg. A. 1, 211; so Cels. 7, 25, 1; 8, 1 med.:

    durissimum dorso tergus,

    Plin. 8, 10, 10, § 30; cf. id. 9, 35, 53, § 105; Col. 7, 4 fin.
    2.
    Transf., a thing made of hide or leather.
    (α).
    Form tergum: venti bovis inclusi tergo, i. e. in a bag made of a bull ' s hide, Ov. M. 14, 225; 15, 305:

    et feriunt molles taurea terga manus,

    i. e. tymbals, id. F. 4, 342; so id. ib. 4, 212:

    Idae terga,

    Stat. Th. 8, 221:

    pulsant terga,

    id. Achill. 2, 154: rupit Terga novena boum, i. e. the nine thicknesses of bull ' s hide, Ov. M. 12, 97:

    tergum Sulmonis,

    Verg. A. 9, 412; 10, 482; 10, 718;

    hence even: per linea terga (scuti),

    id. ib. 10, 784 (v. the passage in connection):

    duroque intendere bracchia tergo, i. e. cestus,

    id. ib. 5, 403; so id. ib. 5, 419.—
    (β).
    Form tergus:

    gestasset laevā taurorum tergora septem,

    a shield covered with seven layers of hide, Ov. M. 13, 347:

    Martis tergus Geticum,

    Mart. 7, 2, 2.

    Lewis & Short latin dictionary > tergum

  • 16 tergum

    tergum, i, n. [st2]1 [-] dos (de l'homme). [st2]2 [-] dos (de l'animal); corps. [st2]3 [-] verso (d'une page). [st2]4 [-] partie postérieure (d'une chose), derrière. [st2]5 [-] surface, superficie (d'une chose). [st2]6 [-] dépouille d'une bête, peau, cuir. [st2]7 [-] objet en cuir: bouclier, ceste, tambour, outre. [st2]8 [-] ce qui couvre: lame (de fer).    - a tergo (post tergum): par-derrière, derrière, à revers.    - accipiunt ventos a tergo mille carinae, Ov. M. 12, 37: les mille bateaux ont le vent en poupe.    - terga vertere (dare): tourner le dos, battre en retraite.    - haerere in tergis, Curt.: serrer (l'ennemi) de près.    - tergo plecti: recevoir les étrivières.    - scriptus in tergo, Juv. 1, 6: écrit au verso.    - centum terga suum, Virg.: cent têtes de porcs.    - terga ferri, Virg.: lames de fer (qui couvrent le bouclier).    - terga tauri cava, Cat.: les tambours.    - ferire terga taurea, Ov.: faire résonner le tambour.    - pulsare terga, Stat. Achill. 2, 154: faire résonner le tambour.    - tergum Sulmōnis, Virg. En 9, 412: le bouclier de Sulmon.    - duro intendere bracchia tergo, Virg. En. 5, 403: se bander les bras de solides lanières de cuir, s'armer du ceste.
    * * *
    tergum, i, n. [st2]1 [-] dos (de l'homme). [st2]2 [-] dos (de l'animal); corps. [st2]3 [-] verso (d'une page). [st2]4 [-] partie postérieure (d'une chose), derrière. [st2]5 [-] surface, superficie (d'une chose). [st2]6 [-] dépouille d'une bête, peau, cuir. [st2]7 [-] objet en cuir: bouclier, ceste, tambour, outre. [st2]8 [-] ce qui couvre: lame (de fer).    - a tergo (post tergum): par-derrière, derrière, à revers.    - accipiunt ventos a tergo mille carinae, Ov. M. 12, 37: les mille bateaux ont le vent en poupe.    - terga vertere (dare): tourner le dos, battre en retraite.    - haerere in tergis, Curt.: serrer (l'ennemi) de près.    - tergo plecti: recevoir les étrivières.    - scriptus in tergo, Juv. 1, 6: écrit au verso.    - centum terga suum, Virg.: cent têtes de porcs.    - terga ferri, Virg.: lames de fer (qui couvrent le bouclier).    - terga tauri cava, Cat.: les tambours.    - ferire terga taurea, Ov.: faire résonner le tambour.    - pulsare terga, Stat. Achill. 2, 154: faire résonner le tambour.    - tergum Sulmōnis, Virg. En 9, 412: le bouclier de Sulmon.    - duro intendere bracchia tergo, Virg. En. 5, 403: se bander les bras de solides lanières de cuir, s'armer du ceste.
    * * *
        Tergum, tergi. Virgil. Le dos.
    \
        Horrentia terga suum. Virg. Dos de porcs sangliers, ayant le poil dressé et herissonné.
    \
        Sessile tergum. Ouid. Dos large, sur lequel on se peult aiseement asseoir.
    \
        Terram consternere tergo. Virgil. Estre couché à plaine terre sur le dos.
    \
        Dare terga. Quintil. S'enfuir.
    \
        Dare terga versa fuga. Virgil. Tourner le dos et s'enfuir.
    \
        Plecti tergo. Horat. Estre batu sur le dos.
    \
        Praebere terga effugio. Tacit. Tourner le dos et s'enfuir.
    \
        Vertere terga. Liu. Tourner le dos et s'enfuir.
    \
        Scriptus a tergo. Iuuenalis. Par derriere.
    \
        Tergum collis. Liu. Le costé et le derriere de la montaigne.

    Dictionarium latinogallicum > tergum

  • 17 tergum

    tergum, ī, n. (zu griech. τέρφος, στέρφος, Fell, Leder, bes. die Rückenhaut der Tiere), der Rücken, der Menschen und Tiere (vgl. dorsum), I) eig. (poet. u. nachaug. Plur. terga auch vom Rücken einer Pers.): tuus deus digito non redundat, sed capite... tergo, poplitibus, Cic.: manus ad tergum reicere, Asin. Poll. in Cic. ep.: manus post tergum religare, Vell.: retorquere tergo bracchia libero, Hor.: tergo ac capite puniri, mit Ruten gehauen und geköpft werden, Liv.: terga dare (hinhalten) verberibus, Pacat. pan.: aber terga vertere od. dare, fliehen, Caes. u. Liv.: terga dare alci (hosti), vor jmd. fliehen, von ihm in die Flucht geschlagen werden, Liv. u. Curt.: terga praebere fugae, fliehen, Ov.: terga caedere, hinten einhauen, Liv.: praebere terga Phoebo, sich sonnen, Ov.: in tergo haerere, im Nacken sitzen (v. Feinde), Liv.: u. so tergo inhaerere, Liv.: a tergo, von hinten, Cic.: post tergum, hinten, auf dem Rücken, Phaedr. (u. noxio post terga deligantur manus, Sen. rhet.): post terga, hinter sich, Iuven.: a tergo esse, im Rücken sein (v. Schatten, Ggstz. antecedere), Sen. ep. 79, 13. – Plur. terga meton. = die Flucht, terga Parthorum dicam, Ov. art. am. 1, 209. – II) übtr.: 1) der hinterste od. von uns abgewandte Teil einer Sache, castris ab tergo vallum obiectum, von hinten, Liv.: stare ab tergo (als Reserve), Liv.: cum Germaniam ad laevam et in fronte, Pannoniam ad dextram, a tergo sedium suarum haberet Noricos, Vell.: ad terga collis, Liv.: so auch eines Buches, Iuven.: eines Baumes, Verg. – 2) die Oberfläche einer Sache, zB. des Feldes, die aufgepflügte Erde zwischen den Furchen, Verg.: u. so terga crassa, Verg.: des Flusses, Ov.: des Meeres, Lucan. – 3) die Bedeckung, Decke, der Überzug, clipei, Verg. Aen. 10, 482 u. 784. – 4) der Leib, der Schlange, Verg.: centum terga suum, hundert Schweine, Verg.: nigrantes terga iuvencos, Leib od. Haut, Verg.: terga suis sordida, geräucherter Schweinsrücken, Ov. – 5) die Haut, das Fell, Leder, a) eig.: taurinum, Verg.: terga ferarum, Tac.: taurorum terga recusant, Rindsleder od. etwas daraus Verfertigtes, Ov.: terga novena boum, Rindshäute des Schildes, Ov. – b) meton., das aus Fell od. Leder Bereitete, zB. der Schlauch, Ov.: taurea terga, Handpauken, Ov.: Sulmonis, Schild, Verg.: duro intendere brachia tergo, den Cästus, Verg. – / Heteroklit. familiarem tergum, Plaut. asin. 319 G. u. L.

    lateinisch-deutsches > tergum

  • 18 tergum

    tergum, ī, n. (zu griech. τέρφος, στέρφος, Fell, Leder, bes. die Rückenhaut der Tiere), der Rücken, der Menschen und Tiere (vgl. dorsum), I) eig. (poet. u. nachaug. Plur. terga auch vom Rücken einer Pers.): tuus deus digito non redundat, sed capite... tergo, poplitibus, Cic.: manus ad tergum reicere, Asin. Poll. in Cic. ep.: manus post tergum religare, Vell.: retorquere tergo bracchia libero, Hor.: tergo ac capite puniri, mit Ruten gehauen und geköpft werden, Liv.: terga dare (hinhalten) verberibus, Pacat. pan.: aber terga vertere od. dare, fliehen, Caes. u. Liv.: terga dare alci (hosti), vor jmd. fliehen, von ihm in die Flucht geschlagen werden, Liv. u. Curt.: terga praebere fugae, fliehen, Ov.: terga caedere, hinten einhauen, Liv.: praebere terga Phoebo, sich sonnen, Ov.: in tergo haerere, im Nacken sitzen (v. Feinde), Liv.: u. so tergo inhaerere, Liv.: a tergo, von hinten, Cic.: post tergum, hinten, auf dem Rücken, Phaedr. (u. noxio post terga deligantur manus, Sen. rhet.): post terga, hinter sich, Iuven.: a tergo esse, im Rücken sein (v. Schatten, Ggstz. antecedere), Sen. ep. 79, 13. – Plur. terga meton. = die Flucht, terga Parthorum dicam, Ov. art. am. 1, 209. – II) übtr.: 1) der hinterste od. von uns abgewandte Teil einer Sache, castris ab tergo vallum obiectum, von hinten, Liv.: stare ab tergo (als Reserve), Liv.: cum Germaniam ad
    ————
    laevam et in fronte, Pannoniam ad dextram, a tergo sedium suarum haberet Noricos, Vell.: ad terga collis, Liv.: so auch eines Buches, Iuven.: eines Baumes, Verg. – 2) die Oberfläche einer Sache, zB. des Feldes, die aufgepflügte Erde zwischen den Furchen, Verg.: u. so terga crassa, Verg.: des Flusses, Ov.: des Meeres, Lucan. – 3) die Bedeckung, Decke, der Überzug, clipei, Verg. Aen. 10, 482 u. 784. – 4) der Leib, der Schlange, Verg.: centum terga suum, hundert Schweine, Verg.: nigrantes terga iuvencos, Leib od. Haut, Verg.: terga suis sordida, geräucherter Schweinsrücken, Ov. – 5) die Haut, das Fell, Leder, a) eig.: taurinum, Verg.: terga ferarum, Tac.: taurorum terga recusant, Rindsleder od. etwas daraus Verfertigtes, Ov.: terga novena boum, Rindshäute des Schildes, Ov. – b) meton., das aus Fell od. Leder Bereitete, zB. der Schlauch, Ov.: taurea terga, Handpauken, Ov.: Sulmonis, Schild, Verg.: duro intendere brachia tergo, den Cästus, Verg. – Heteroklit. familiarem tergum, Plaut. asin. 319 G. u. L.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > tergum

  • 19 tergum

        tergum ī, n    [TRAG-], the back: manibus ad tergum reiectis: tergo poenas pendere, T.: tergo ac capite puniri, L.: recurvum (of the dolphin), O.— The back part, reverse, hinder part, rear: Praebere Phoebo terga, to sun itself, O.: Terga Parthorum dicam, the flight, O.: terga vincentium, Ta.: libri in tergo necdum finitus Orestes, written on the back, Iu.—In phrase, a tergo or post tergum, behind, in the rear: a tergo, fronte, lateribus tenebitur: ut a tergo Milonem adorirentur, behind: tumultum hostilem a tergo accepit, S.: post tergum hostium legionem ostenderunt, Cs.: qui iam post terga reliquit Sexaginta annos, has passed, Iu.: tot amnibus montibusque post tergum obiectis, Cu.—With verto or do, to turn the back, turn back, take flight, run away, flee, retreat: omnes hostes terga verterunt, Cs.: qui plures simul terga dederant, etc., L.: terga fugae praebere, O.: terga praestare (fugae), Ta.— The back, surface: proscisso quae suscitat aequore terga, V.: amnis, O. —Of an animal, the body: (serpens) Squamea convolvens sublato pectore terga, V.: horrentia centum Terga suum, i. e. head of swine, V.: perpetuo tergo bovis, V.— The covering of the back, skin, hide, leather: Taurino quantum possent circumdare tergo, ox-hide, V.: venti bovis inclusi tergo, i. e. in a bag of bull's hide, O.: Et feriunt molles taurea terga manūs, i. e. tymbals, O.: rupit Terga novena boum, i. e. the nine thicknesses of bull's hide, O.: per linea terga (scuti), V.
    * * *
    back, rear; reverse/far side; outer covering/surface

    Latin-English dictionary > tergum

  • 20 tergum

    ī n.
    1) спина, хребет (hominis, bovis C)
    in tergo alicujus haerēre L — преследовать кого-л. по пятам
    a tergo C, Csсзади
    in t. Vназад
    2) воен. тыл
    terga vertere Cs (fugae praebēre L или praestare T) — обратить тыл, т. е. обратиться в бегство
    post t. Csв тылу
    3) тыльная часть ( arboris V); обратный скат ( terga collis L); задняя сторона ( castrorum L): внутренность, внутренняя часть ( terga petra claudebat QC): верхняя часть, поверхность ( amnis O)
    4) шкура, кожа (leonis O; taurīnum V); кожаная обшивка ( clipei O); кожаный мех ( venti tergo inclusi O); кожаный щит ( tergo hastas decutĕre V)
    5) слой, лист (ferri, aeris V)
    6) тело, туша ( centum terga suum V)
    7) pl. бегство ( terga Parthorum O)

    Латинско-русский словарь > tergum

См. также в других словарях:

  • tergo — / tɛrgo/ s.m. [dal lat. tergum ] (pl., raro, ghi ; nel sign. 1, anche le terga e, ant., le tèrgora ), lett. 1. [nel corpo umano,regione posteriore del torace] ▶◀ dorso, (fam., scherz.) groppone, schiena, spalle. ● Espressioni: non com., voltare… …   Enciclopedia Italiana

  • tergo — see VIS A TERGO …   Medical dictionary

  • Tergo — (ital.), der Rücken, die Rückseite; daher Atergo, auf der Rückseite, z.B. eines Wechsels …   Pierer's Universal-Lexikon

  • tergo — |é| s. m. 1.  [Linguagem poética] Região das costas. = DORSO 2. Cumeada de montanha.   ‣ Etimologia: latim tergum, i, pele das costas, dorso, costas …   Dicionário da Língua Portuguesa

  • tergo — tèr·go s.m. 1. LE parte posteriore del corpo; dorso, schiena, spalle: quella turba | che se ne va di retro a vostri terghi (Dante) 2a. CO verso, parte posteriore di un foglio di carta (abbr. 3t) 2b. CO TS numism. rovescio, retro di una moneta o… …   Dizionario italiano

  • tergo — ► sustantivo masculino ZOOLOGÍA Parte dorsal de cada uno de los anillos o metámeros de los artrópodos. * * * tergo (del lat. «tergum», espalda) m. Zool. Parte dorsal de cada segmento de un artrópodo. * * * ► masculino ZOOLOGÍA En los antrópodos,… …   Enciclopedia Universal

  • tergo — {{hw}}{{tergo}}{{/hw}}s. m.  (pl. terghi m.  nel sign. 2 , terga f.  nel sign. 1) 1 (lett.) Dorso, schiena | A, da –t, di, da dietro. 2 Parte posteriore di un foglio | Rovescio di una moneta o di una medaglia …   Enciclopedia di italiano

  • tergo — pl.m. terghi pl.f. terga …   Dizionario dei sinonimi e contrari

  • tergo — s. m. 1. (lett.) dorso, dosso, schiena CONTR. petto, seno, fronte 2. retro, rovescio □ parte posteriore CONTR. davanti □ parte anteriore …   Sinonimi e Contrari. Terza edizione

  • tergo- — …   Useful english dictionary

  • A Tergo — (auch: coitus a tergo, lat. „Zusammenkunft von hinten“) ist eine zusammenfassende Bezeichnung für mehrere Varianten, den Geschlechtsverkehr zu praktizieren, bei denen der aktive Partner den Rücken des passiven im Blickfeld hat und daher… …   Deutsch Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»